Aeterna Pictura

Jag brinner för svartvitt och för tidlösa bilder. Men också "riktig" fotografi där fotografen tänker till och utrycket är det viktiga och inte tekniken och skärpan.

Voigtländer VM II 35mm f/1,4 , Vikingar, Nikon Df.

Hemma sjuk. Men mår tillräckligt bra för att sätta mig en stund och göra ett litet inlägg innan det är dags för lite mer vila.

Egentligen skulle det bli en del 2 med lite tankar runt Voigtlander Bessa R2a kameran jag införskaffade, men här kommer istället ett litet inlägg med bilder och tankar kring min nyligen inköpta Voigtländer 35mm f1,4 VM classic Nokton till min M240. 

Roslagsbanan skymning, M240 och Voigtländer 35mm f1,4

Det är en glugg jag haft ögonen på ganska länge sedan jag sålde min Voigtländer 35mm f1,7 Ultron jag hade sedan jag köpte en M4 ett tag tillbaka.

Jag tyckte den jag hade var väldigt bra, men i det läget behövde jag frigöra lite resurser och tyckte även att jag inte behövde 35mm lika mycket som de andra brännvidderna jag hade. Har alltid tyckt att 35mm är lite tråkigare än ett 28mm eller ett 50mm vilket jag redan hade 2 alternativ av och använde oftare.

Vad jag med tiden kom att sakna med min 35mm Ultron var just de extra bländarstegen i vissa sammanhang. Min Elmarit är f2,8 och 50 cron f2,0.

Och i vissa sammanhang har jag känt att just en vidvinkel med lite mer ljusstarka egenskaper är riktigt behändigt att ha.

Så en av alternativen jag kollade på var denna Voigtländer 35mm f1,4 Nokton. Den visade sig dock vara rätt svår att få tag på under året, och dök den upp begagnad för ett skäligt pris försvann den innan man han börja skriva. Eller så hamnade den på Tradera och gick nästan för nypris vilket kändes rätt löjligt. För jag såg den alltid till salu ny i utlandet och tänkte att den möjligheten alltid fanns där om jag inte skulle få tag på den här i närheten begagnad till ett ok pris.

Till slut gav jag upp och köpte den från Amazon. Den dök upp väldigt snabbt och priset var som sagt helt ok med tanke på att den var ny, och jag var riktigt glad att jag inte betalade över 5000 för den begagnad som jag sett att den ofta gick för här.

Det fick mig också att fundera över varför vi inte har fler som handlar med Voigtländer gluggar här i Sverige, väldigt konstigt med tanke på hur många som ändå köper dom här och fotograferar. Även min Voigtländer 58mm f1,4 Nokton till Nikon fick jag beställa från utlandet för att få tag på en.

Lite begränsat kan man tycka.

Hursomhaver blev det ett "singelcoated " objektiv. Och mitt fall gillade jag egenskaperna jag läste om bättre med det alternativet än "Multicoated" då jag brukar gilla lite flares eller "karaktär" mer än det kliniska och superskarpa. Där  vet jag många som blir lite illamående när man nämner den typer av "svagheter" hos ett objektiv, men där är vi i isåfall bara olika .

Jag har nu haft det några veckor, och jag är verkligen nöjd med den lilla gluggen måsta jag säga. Den känns väldigt välbyggd, liten och smidig, är trevlig att fotografera med och bilderna ger lite den känsla jag hade hoppats på.

Jag har ännu inte hunnit få med den på någon gatufoto promenad, men det kanske jag hinner denna vecka med bilder från denna promenad lite senare.

Den fick följa med till Bergianska med barnen föregående helg och också denna helg vid Runrikets dag där jag iof tycket att jag mer hade behövt en längre brännvidd många gånger, men ändå tyckte det var ett roligt tillfälle att få ta lite dokumentära miljö bilder runt detta event.

Här bilderna från Runrikets dag taget med Voigtländer 35mm:

Ska bli kul att ha med mig denna som sagt mer och mer . Jag använde den även på ett kalas i helgen där det var väldigt dåligt ljus och blev väldigt nöjd med att nu ha ett med möjligheten till att plåta f1,4. Att inte behöva använda blixt och ändå få med sig lite godkända bilder hem är riktigt bra tycker jag.

Apropå Runrikets dag så var jag där under 2 dagar för att fotografera. och tanken var att testa just detta objektiv men också att ta med mig min Nikon Df och en längre brännvidd för att fotografera lite mer porträtt i miljö men även lite detaljbilder för att spegla upplevelsen och händelsen där som en helhet.

Jag hade med mig min Konica Pearl 4 också som mitt analoga alternativ, men annars var det Nikon Df plus ett 105mm f1,4. Så kanske inget "action monster" direkt men föredrog möjligheten till lite sköna porträtt och att kunna få lite separation från bakgrunden med de egenskaperna mitt 105mm har.

Nikon Df , Nikon 105mm f1,4

Jag har inte saknat tyngden med att släpa med sig en fullformats kamera med en något större glugg. Men det ger ändå möjligheten till att få en annan typ av bilder som jag ändå var glad att kunna ta.

Det ger förstår en annan känsla och ett annat sätt att berätta än att komma dit med ett 35 och en M240 med dess egenskaper och sensor.

Men det är en del av det roliga tycker jag. Att se vad man har i verktygslådan och att bestämma sig för vad man vill säga och hur man vill göra det.

Det var allt för denna gång.

Nu kryper jag ned under täcket igen och dyker upp igen med ett annat inlägg längre fram.

Ha det gott och fota lugnt!

/Over and out...

Postat 2022-05-24 12:18 | Läst 910 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Testing testing, Konica Pearl och Bessa R2A Del 1

Konica Pearl 4, Ilford HP5

Halloj! Så kommer ett litet test av de 2 kamerorna jag just köpt in i mitt föregående inlägg.

Jag kommer låta bilderna tala för sig själv mestadels och låta min "svada" vila lite. Jag är sällan speciellt teknisk eller bra på att detaljerat beskriva något jag gillar på det viset.

Men jag vill ändå ge något slags känsla för vad jag ansåg var styrkorna och svagheterna med det jag testat och också en slutsats till varför jag gillade det eller inte.

Först ut blir min nya Konica Pearl 4 som jag nu kört 2 rullar igenom. En Ilford Hp5 och en Kodak gold 120. Och jag hade med Konican runt i stan med ilford filmen och strosade runt på Kungsholmen och lite på Skansen.

Först och främst vill jag bara säga att den är extremt portabel. Den får plats i en mindre väska eller jackficka när den är ihopfälld. och att ha en sådan liten kamera men som ändå tar mellanformat är verkligen fantastiskt.

Formatet är 645 och du plåtar i "stående" format när du håller kameran normalt sett.  Men är smidig att vända för landskap och även om det tog lite tid att lära sig reglagen och tekniken att plåta och hur jag skulle hålla den etc, så känns det väldigt naturligt nu när man kan detta bättre.

Jag fick varningen innan att man fick överkompensera lite för att få skarpa bilder. Och jag hade det i tanken och även erfarenheten från att ha plåtat med Rolleiflexen innan då jag fotograferade med denna. Försökte kompensera lite men också verkligen tänka på att försöka stå så stadigt jag kunde och ha ordentligt med ljus för det mesta.

Jag är hyfsat nöjd med skärpan överlag och jag är ingen fanatiker när det gäller den biten. Men För mig var det acceptabelt med det jag fick till. Speciellt med tanke på att det var första rullarna och även andra faktorer skulle spela in för att få bra bilder och ok kvalitet på dessa.

Jag tycker känslan i bilderna och den där trevliga retro looken övervägde några andra eventuella nackdelar med kameran när jag hemma tittade igenom de 16 bilderna jag tagit. Här har ni fått ett urval av de bilderna jag tyckte bäst om av de jag hann få med på första rullen.

Här kommer då lite färg och tagna med Konican och Kodak Gold200 i 120 format.

Här är det både från Skansen men också några från Skogskyrkogården där jag även hade med mig Bessan.

Jag måste säga att jag verkligen verkligen gillar den nya Kodak Gold 120 filmen för övrigt. och det tyckte jag redan då jag sköt första rullen i min Rolleiflex. Det kommer bli en favorit för mig när det gäller mellanformat ett bra tag tror jag. jag tycker även om den i 135  film, men det blev något extra med mellanformat. Riktigt härligt.

Dagen där vid pappas grav blev en speciell dag för mig. Det var inte det roligaste vädret men jag fick några ögonblick av solen som tittade fram och gjorde den annars något bistra dagen lite trevligare. Att få ha med sig just Konica Pearl 4 och att få ha tiden på sig och strosa runt på de små passagerna och ha de där mäktiga vyerna runt om sig gjorde det till en dag jag kommer minnas faktiskt.

Och att få med sig ett par trevliga minnen från den här annars ganska dystra om än vackra plats  känns riktigt bra.

Här en något soligare och mindre dyster plats där jag blickade ut över stockholm från avsatsen på en av de högre platserna på skansen. Dessa 2 Tjejer dök upp lite överallt och jag tyckte det kändes lite kul och passande att de skulle råka sitta med även här som en del av detta minne jag skapade.

Var inte lätt yay få till några djurbilder med denna kamera iaf inte om de rörde sig speciellt mycket. Men lyckades få till denna i motljus där jag både gillade ljuset som kom in bakom men även lite av det magnifika djuret också.

Så, då har jag nått till själva slutsaten och en replik om denna kamera.

Jag börjar med att säga, jag älskar denna kamera. Inte bara för att jag tycker om bilderna den producerar, men också för att den var väldigt rolig och trevlig att använda. 

Visst det är inte dne snabbaste kameran man kan ha med sig, men det tänker man sällan på eller har för avsikt med en likande kamera ändå, och för mig är den ändå smidigare att plåta med än många andra mellanformat kameror. Man har ett sådan läge för EV siffror vid främre delen av gluggen också, så har du gjort en inställning för en typ av ljus jan du bara ratta på den så ändrar den automatiskt slutartider när du drar i bländaren för att få till rätt exponering. Väldigt bra tyckte jag.

Den är väldigt kompakt och smidig att ha med sig, en av de största fördelarna. Och känns väldigt välbyggd och är riktigt skön att använda. Ligger fint i handen och även när den är ihopfälld känns den bara som ett hantverk på något sätt. Och det är alltid ett nöje att få fälla ut den och även att få fälla ihop den sedan när man är klar.

Formatet trodde jag att ja skulle tycka sämre om av någon anledning och jag har vant mig vid 6X6 från Rollieflexen. Men att få 16 bilder passar oerhört bra med den här lilla kompakta mellanformat kameran, man får liksom nästan en hybrid av en mellanformat och en systemkamera.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om rangefinder funktionen, men jag tycker att den känns helt ok. Kanske är lite otydlig i vissa sammanhang men upplevde aldrig det blev så illa  att jag inte kunde få till en bild med den iaf. Sökaren är riktigt bra tycker jag. och jag vet att den på Konica Pearl är väldigt bra, det hade jag läst innan.

Att byta film och dra fram etc är också en dans och en trevlig process. Man har 3 olika rattar för att ladda film och dra fram den mellan varje ruta, och för att sedan kunna ta bilden drar man ned en "hane" för att ladda kameran så den är redo att fyra av.

Så, ja. jag har en ny favorit tror jag. Mycket för att jag tror att den här kommer följa med oftare än min Rolleiflex. Jag älskar bilderna från min rolleiflex. Och kanske formatet lite mer. Men de andra fördelarna gör nog ändå att jag tycker om att använda min Konica Pearl 4 mer just nu.

Nu håller jag tummarna för att jag får behålla den och den inte går sönder de närmaste åren, för den är inte superbillig att laga.

Jag rekommenderar denna kamera varmt. den har tyvärr inte gjorts i så värst många exemplar, men har sett den på Ebay. Så får ni tag på en tveka inte i min mening.

Tack för mig, och del 1 var klar. Nästa inlägg blir det om min nya Voigtländer Bessa R2A jag hade med samtidigt.

Ha en fin vecka!

/Over and out...

Postat 2022-05-08 22:13 | Läst 822 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera