Den Gamla Byvägen

Den gamla byvägen finns säkert i olika versioner på många ställen i vårt avlånga land, och min upplevelse av den gamla byvägen är den bygd i Valla på Frösön, där jag lekte, växte upp och då och då gärna återser med värme i hjärtat.  

Även om nya tider och nya hus och ägarförhållanden, nya vägar osv. successivt ersätter det gamla, så finns ibland ändå lite av det gamla kvar som väcker minnen och nostalgiska upplevelser på ett alldeles särskilt sett.

Frösö Hembygdsförening, som snart fyller hundra år, hade i höstas ordnat ett mycket trevligt arrangemang den 21 september, som lockade ett 80-tal deltagare, gamla och nya Vallabor, nämligen en historievandring längs vår gamla byväg.  Erfarna och kunniga guider, dvs Ove Hemmendorff, Karin Eriksdotter Johansson och Kjell Olander…hade mycket att berätta - och flera av deltagarna bidrog med sina egna minnen och kunskaper

Vi började med att samlas på den nyare delen av Byvägen, och jag har för mig att dess namn nu har bestämts till Vallagatan. 

Bild 02 Ett antal av deltagarna framför Villa Sessero, välbekant för alla gamla Vallabor, och den fastigheten sträcker ända ner till landsvägen som går ner till gamla färjeläget.

Just Valla och området runt gamla byvägen har bedömts kunna härstamma ända från ca 1300.talet, och åtminstone tre gårdar eller bebyggelser har mycket gamla anor - Stensgård, Eriksgård och Mikkelsgård. 

Om man utgår från kartan som jag refererar till här, (utsnittet ur generalstabskartan från 1937) så ser man dessa tre fastigheter utmärkta som boningshus redan då. 

Bild 03 Översiktskarta (från Generalstabskartan 1937) Utsnittet inom ramen visar Byvägen mer detaljerat. Kartan visar även en väg som gick rakt upp norrut från Byvägen, och som inte finns kvar längre. Möjligen är det så, att del av den vägen numera utgör den asfalterade infarten till Frösö Camping?

Stensgård - kanske den äldsta av dessa tre, en imponerade byggnad som i början av 60-talet när jag tog min bild, var helt enkelt ”Göranssons”.

Jag minns Göransson själv mycket väl, en äldre herre i sina bästa år kanske närmare de nittio, som med raska steg - trots att han gick med käpp - spänstigt gick uppför vägen som vi då kallade ”Vallagatan” -  från landsvägen där nere, förbi den villa (Bild 08) som min far byggde 1954, och vidare upp mot det gamla härbret på nedersidan av byvägen upp till Stensgård, alltså till ”Göranssons”.

Bild 04 Stensgård i höstfärger, eller "Göranssons" som vi kände den - innan vi fick klart för oss det gamla namnet

Härbret, därintill, som tros vara från 1700-talet, och som står i korsningen mellan den väg neråt som vi kallade ”Vallagatan” och Byvägen, ser inte ut att ha försämrats så mycket av väder och vind, i alla fall jämfört med hur det såg ut i mitten på 1960-talet (Bild 06) och bilden från september 2022 (Bild 05) när vi gjorde historievandringen. Lite gråare till färgen bara? 

Bild 05 Härbret - var antagligen avsett för förvaring av hö?

Några av bilderna som följer är diabilder som jag har tagit på 60-talet, ca 1965 gissar jag, medan andra bilder är av senare datum, tagna med min iPhone under historievandringen.

Bild 06 Härbret fotad c:a 1965 verkar vara i gott skick! Det är väl riktigt bra, om det härstammar från mitten på 1700-talet!

Bild 07, som är tagen lite till höger om Stensgård (”Göranssons” för mig) visar ännu en byggnad, ladugård möjligen  - den hör väl till fastigheten Stensgård?

Bild 08 Från december 1954 bodde vi här, vi flyttade hit från en trea på Hornsgatan 9A, på Hornsberg, Frösöns centrum/tätort. 

Bild 09 En höstbild över en del av det gamla Valla - på vägen ner mot landsvägen, där bl a närmaste busshållplats fanns.

Vidare västerut på vår historievandring, passerade vi den gård som var välkänd som ”Axel Svenssons” - tyvärr har jag inte någon bild på ett av deras timrade hus som för länge sedan byggts över Byvägen, och som hade en ”port” som Byvägen gick igenom. Kvarvarande delar av den syns ändå på bilden! 

Bild 10 En del av den har sedermera rivits, kanske delvis för att underlätta snöröjningen vintertid. Min bild ovan, som jag tog 2015 (”från andra hållet”), visar i alla fall en del av hur det har sett ut, med Svenssons bostadshus till höger i bild. Det gula huset med gaveln hitåt, är alltså nuvarande Stensgård.

Vidare västerut längs Byvägen, och intresset i gruppen verkar vara stort och många bidrar med egna erfarenheter och berättar om "roliga upplevelser". 

Det andra gårdsnamnet av det tre historiska namnen som finns kvar är ”Eriksgård”. Min gissning är att det måste vara den ungefärliga platsen, den plats där ”Fastessons” bodde i alla fall under min uppväxttid i Valla - hur gammal den gården är eller kan vara vet jag inte. 

Bild 11 På min vinterbild här, tagen österut i mars 2022, ses ”Fastessons” lite längre bort,det röda till vänster i bild. Direkt till höger, den gamla stenlagårn, hör till nästa fastighet som vi strax kommer till.

En av ”grabbarna i gänget”, dvs de av oss som var ”Vallas framtid” på 1960-talet, inklusive undertecknad var Torleif Fastesson…(som f.ö. var min kompis och i viss mån ”övertalare”) när jag rökte min första cigarett bakom en enbuske i sluttningen ner mot färjeläget i Valla…ingen större skugga må falla över honom - det är ju mest mitt eget fel att jag då föll till föga för detta synnerligen skadliga förvärv…)  Jag blev nog bara illamående av första ciggen, och mamma var inte glad alls när jag kom hem den eftermiddagen....

Därmed närmar vi oss slutet på historievandringen, och det tredje av de riktigt gamla gårdsnamnen som är Mikkelsgård  - 

För de flesta av oss är det välkänt vilken fastighet som avses - och följande bild, tog jag i juli månad 2015 i härligt sommarväder!

Bild 12 Mikkelsgård (eller Mickelsgård? med c i stället för två k?) - En verklig sommaridyll - inte undra på att vi i familjen blev Vallabor 1954! 

(Noggranna iakttagare och kulturgeografer må förhoppningsvis ha överseende med att jag har klonat bort en elledning på bilden - det estetiska intrycket motiverar att ibland få försköna verkligheten, anser jag!)

När jag var tre eller fyra år (1951 eller 1952?) så hade mina föräldrar Ebba och Egon hyrt in sig i detta hus för semesterboende under ett par sommarveckor….och förmodligen var denna sommarvistelse en såpass härlig upplevelse för oss alla fyra (min 3 år äldre syster Lillemor  bör nämnas också) att det ledde till att pappa Egon köpte en 2400 kvm tomt på ängen nedanför Stensgård av Göransson (för Kr 2:50/kvm) och byggde där 1954 vår villa… (som sågs på bild 08 ovan.)

Bild 13 Till Mickelsgård hör/hörde ju också den gamla lagården, som på senare år blivit fint upprustad och målad - att ta vara på och omsorgsfullt vårda även gamla byggnader, som nuförtiden kanske inte har så stor praktisk användning, gör mycket för upplevelsen.

Bild 14 Allra sist på byvägen, på nedersidan , fanns sedan länge några timrade mindre hus, och som var vad jag hade hört, var ett sommarställe för två äldre damer bosatta i Stockholmstrakten. För några år sedan har fastigheten sålts, och numera har utbyggnad skett till ett fint permanentboende med fantastiskt läge. Min svartvita bild (analog, tagen i mars 2022) här ovan visar slutet på den gamla byvägen - som vi har så många fina minnen av, vi som bor och en gång bodde där i trakten! 

Bild 15 "Läget, läget läget...!"

Nåväl, jag väljer att avsluta denna blogg med bilden som jag tog med utsikt västerut, precis när när den mycket intressanta och trevliga historivandringen var slut.

Bild 16 Utsikt västerut, nära slutet av Byvägen denna sköna sensommarkväll - varmt, vindstilla...

När jag såg den underbara vyn, så fick jag liksom en känsla av ”historiens vingslag”…topografin och sluttningen ner mot Storsjön må väl ha varit ungefär densamma, under mer än tusen år - och jag tror att de som har stått här förr, på samma plats som jag nu under många århundraden -  kanske uppfylldes av samma känsla, att vårt land är så underbart vackert!

Om någon vet mera och vill komplettera det jag har skrivit, eller bara känner igen sig och vill kommentera (eller kanske rätta ev. felaktigheter som har insmugit sig) i min text/mina bilder så välkomnar jag era synpunkter!

Börje Norhager