Alla får påsskatt

Dagens ledare i SvD handlar om påsskatten. Tove Lifvendahl är på sitt eftertänksamma sätt inte polemisk utan just eftertänksam.

Skatten infördes efter ett EU-beslut som  enligt min uppfattning var mer relevant i länder utan den återanvändning, sopsortering och förbränning till fjärrvärme och varmvatten vi i bästa fall har. Lifvendahl igen:

"Med anledning av tvåårsdagen har den på miljö och hälsa inriktade tankesmedjan Ephi tittat närmare på vad reformen har lett till. Rubriken på rapporten, "Kass miljöskatt? En utvärdering av punktskatten på plastbärkassar", ger en fingervisning. Den korta sammanfattningen: "Två år efter skattens införande går det inte att svara på vilken effekt skatten haft på förbrukningen."

Innan den infördes hade KF plastpåsar som tillverkats av blast från sockerrör. Jag vägde en, 6 gram. Om den hamnat ute i miljön hade det inte varit bra. Vid förbränning skulle den ge något lite värme och cirka 15 gram koldioxid. Skatten blev tre kronor per påse, 200 kronor per kilo koldioxid. Om man hade samma för bensin och diesel skulle bränslet kosta 600 kronor litern.

Nu gör KF plastpåsarna av återvunnen plast. Den här väger 13 gram. Påsskatten blir 90 kronor per kilo koldioxid. Om man hade samma för bensin och diesel skulle bränslet kosta 290 kronor litern. Bra för miljön men för dyrt för alla utom några miljardärer.

Då skatten infördes tyckte jag att det varit hederligare om politikerna sagt som det var, tveksam miljönytta men statskassan behöver pengarna!

Du gynnar staten, om du tar en sån till maten! 

Fotografera åt Wikipedia!

Nu under maj pågår Wikipedias fototävling, att dokumentera skyddad svensk natur.

Den här bannern syns på Wikipedia om man klickar på Wiki Loves Earth. Bilden är förra årets vinnarbild. Jag tog den på Vivesholm på Gotland maj 2021. En fin landskapsvy i sökaren och så kom en flock gäss flygande från höger. Tack snälla gässen! 

-----

-----

Att förse Wikipedia med bilder känns vettigt. Man bidrar! Att sen vem som helst inklusive Wikipedia själva kan använda bilden och, som i det här fallet, beskära den hur som helst ingår i konceptet. Originalbilden visar bara hela fåglar!

-----

Det ska bli kul att komma ut i naturen igen och plåta åt Wikipedia. Allt från makrobilder till landskap kan premieras. Internationellt verkar makrobilder och närbilder ha bäst chans i tävlingen. 

Rätt och fel sätt att göra rent kamerasensorn

Nu har DP Review efter omfattande försök med allt från eldkastare till fungerande metoder hittat den metod som "by far" fungerar bäst för att ta bort damm på sensorn.

https://www.dpreview.com/videos/1134966267/dpreview-tv-the-right-and-wrong-way-to-clean-your-camera-s-sensor?utm_source=self-desktop&utm_medium=marquee&utm_campaign=traffic_source

Jag har samma bedömning. Det hade limmat fast sig pollenkorn jättehårt på sensorn. Jag provade Apotekets blåstuta, funkade inte alls, Hama tuta, funkade lite, hemgjord spatel med Optinett våtduk, viss hjälp, samma spatel med mikrofiberduk och isopropanol från Kjell, viss hjälp, samma med destillerat vatten, (ett test jag ångrar) men lik förbannat många små små fläckar kvar.

Sen provade jag Pentax verktyg. 600:- plus frakt var lite dyrt tyckte jag. Köpte från Microglobe London för 375:- med frakt. Det var innan Brexit,  nu tror jag att Cyberphoto m fl svenska företag är lämpliga inköpskällor.

Man trycker ner polyuretankudden lagom hårt (som avtryckaren på kameran halvvägs), drar rakt upp, flyttar skräpet till ett litet block med lagom klibbigt papper som medföljer och upprepar proceduren tills man gått över hela sensorytan. I mitt extrema fall behövdes tre vändor för att få 99% rent. Kamerans dammvarning såg inget alls, men med provfoto f/22 mot vit yta och mycket kontrast i Photoshop fanns ett par prickar kvar.

Själva verktyget ska inte förbrukas, men lilla blocket med lagom klibbigt papper tar väl slut så småningom.  Jag kvar samma kit som jag köpte för 8 år sen och det fungerar.

Pentax Imagesensor Cleaning Kit O-ICK1 var namnet.

Kan man idag använda ryskbyggd optik?

Kan man idag använda ett objektiv gjort i ryska delrepubliken av SSSR, Soyuz Sovetskikh Sotsialisticheskikh Respublik?

Jag köpte ett begagnat MC Helios-44K-4 58mm f/2 från Ryssland för ett år sen. Det var mest en kul grej och en chans att titta på den "swirly bokeh" bilderna ibland kan visa. Och en inblick i historien. Objektivet stammar från en tysk Zeisskonstruktion Biotar från mellankrigstiden. Den sovjetiska kopian/varianten tillverkades i kopiösa mängder. Den lär vara den systemkameraoptik som tillverkats i störst upplaga.

Inköpet var inget ställningstagande för varken kommunismen, Sovjetunionen eller Rysslands nuvarande styre. Men nu tittar jag lite fundersamt på det. Är det besmittat? Kan en kameraoptik vara medskyldig? Har mitt inköp bidragit till att legitimera regimen? Är jag medskyldig om jag använder det?

Den amerikanska firma som sålt nutida Zenitprodukter lägger ner sin verksamhet som en markering mot Rysslands krig mot Ukraina. Men de rear ut de produkter som finns i lagret.

T v nöjer jag mig med att konstatera att mitt inköp skedde i ett annat historiskt skede än det vi nu lever i. Och att jag häromdan hittade ett motljusskydd nere på Myrornas butik i mitt kvarter och vill testa det.

Jo, jag tycker att objektivet verkar trivas med att slippa lite ströljus. Och att det har en del positiva egenskaper - helt okej skärpa och en färgteckning som är lätt att ta fram med lite "kontrast" i framkallningen. Särskilt i närbilder. Närbilderna nedan togs i den här bildens absoluta mittzon.

En sån här översiktsbild skulle nog funka minst lika bra med en hyfsad mobiltelefon. Strömparken, Norrköping, 30 april 2022.

Körsbärsblommor, närbild 0,5 meter. De återfinns en halvmeter från damens vänstra hand i översiktsbilden

Anddrakar i bäcken nedanför damens vänstra hand i översiktsbilden.

Magnoliablom - trädet står bakom staketet i fonden på översiktsbilden.