The Macintyres
Från parken och papegojorna blev det snabb dusch och ombyte på hotellet, därefter Uber till "Museum of the Home" där min systerdotter skulle gifta sej. Fredrik fick åka vidare med grabbarna till en pub, men vi tjejer fick vara med under bruden och tärnornas förberedelser. Plaststolarna i bakgrunden ska bäras ut i trädgården där vigseln ska äga rum. Dagen till ära strålar solen över London och det är minst 25 grader varmt.
Förberedelserna började för ett par timmar sedan och vi kom in mot slutet. Håruppsättningarna är klara men sminket behöver finputsas och läppstift appliceras. Det finns pizza som man får ta direkt ur kartongen, samt prosecco, apelsinjuice eller vatten. Man får dosera själv.
Det är fem tärnor och en vigselförättare som är med. Kvinnan som ska viga är en god vän till brudparet och är därför med och fixar till sej här hon också. Det är glada färger och blommor på detta bröllop och klädkoden på inbjudan löd ungefär "festfin, gärna med någon färgglad detalj".
Brudbuketten är en sommardröm av blandade blommor och tärnorna bär varsin rosa pion. Mamma ska vara med och klä bruden. Jag vet inte om det är så i Sverige eller om det enbart är en amerikansk tradition. Tjejen har ju växt upp i Texas och mamma är med vid påklädningen.
När bruden är nästan helt klar får pappa komma in och hälsa. Brudgummen väntar någonstans ute i trädgården (han har i alla fall kommit tillbaka från puben).
Här kommer resten av grabbarna. De här har inte riktigt hörsammat tillägget i klädkoden, men jag lyckades i alla fall få min sambo att köpa en slips med sommarblommor.
Brudgummen får sina blommor på kavajslaget, allt verkar vara under kontroll.
Bröllopets yngsta gäst får en slurk att dricka innan vigseln. För oss andra gäster har en utomhusbar precis kommit på plats och öppnat serveringen.
Bruden är redo.
Klockan närmar ser tre och brudgummen får en sista påminnelse om hur det ska gå till.
Enligt amerikansk tradition är det pappa som överlämnar bruden.
Det här handslaget kände vi igen från dagen innan då de övande på puben. Sen gällde det för pappa att inte kliva på släpet och slöjan på väg till sin plats.
Efter en ceremoni som var både högtidlig och glad stod makarna Macintyre framför oss med stora leenden. Mr och Mrs, eller ska det kanske vara Mr och Dr, som min systerdotter ibland har fört på tal.
Konfetti i form av torkade blomblad, både vackert och praktiskt ur miljösynpunkt. Den finaste bilden jag har från detta ögonblick har tyvärr hela ryggtavlan av deras egen fotograf med på en stor del. De var två stycken och av de första smakproven jag sett av deras bilder gjorde de ett mycket bra jobb. Jag fotograferade enbart för vår egen skull och den fotobok som vi lovat göra till brudparet och de närmsta inom respektive familjer. Det har blivit en traditionell gåva från oss när nära familjemedlemmar gifter sej.
Här får den kvinnliga fotografen rädda slöjan som det är hög tid att plocka av, samt nåla upp släpet på klänningen.
En liten hemlighet kanske...
Efter vigselakten följde fotografering i alla möjliga konstellationer och familjearrangemang. Jag visar enbart denna bild på bruden och de fina tärnorna. Gästerna fick snittar och baren var öppen så vi minglade och hade trevligt. Förvånansvärt många vänner hade rest till London från USA för att vara med denna dag. Även några som vi kände och förstås inte träffar så ofta.
Vätskepaus för paret Macintyre
Det serverades middag och några höll tal, precis lagom många och inte så långa. Tårtan var inte täckt med söt sockerglasyr utan smakade toppen. Här hade de tänkt till och beställt en extra stor tårta i tre lager utan att kalla det bröllopstårta. Det gör en väsentlig skillnad på prislappen.
Det var inte en vals men en medryckande dans och när bruden därefter dansat med sin pappa fylldes dansgolvet med festglada gäster. Baren hade flyttat in och den killen fick jobba. Värmen gjorde att de faktiskt fick slut på vatten (!), men det löste sej.
Kvällarna är ljusa även i London så här års och ljusinsläppet i lokalen var otroligt.
Värmen och danströtta fötter gjorde att allt fler letade sej ut på gården. Nu var det definitivt kavaj av, och väst. Många av damerna hade tagit av sej både sina första och ibland även andra par skor. Bruden är barfota och så även brudens mamma. Kvar på borden låg slipsar, handväskor och högklackat.
Hälsningar Lena,
som nu har familjen Macintyre i släkten.
Vilket roligt reportage av ett annorlunda bröllop. Du är ju en utmärkt fotograf vad gäller bröllop det ser vi här. Å andra sidan visste vi ju sedan länge att du är en utmärkt fotograf, säkert i klass med proffsen där.
Tårtan kan bli en förebild.
Ha det gott
Bob
för din positiva kommentar och jag tar åt mej av ditt beröm :-) Jag är ju inte alls van att fota vid liknande tillställningar utan får improvisera utifrån vad jag har erfarenhet av. Så länge det fungerade utan blixt var jag nöjd.
Hälsningar Lena
Fotograf framför alla bilder ✔️ men likt dig fotades bara privat
Ingen bröllopstårta ✔️
Sommarglad klädsel✔️
Ute✔️
Riktigt avslappnat mysigt nytänk .. fint brudpar stort grattis!
/N
jag var ju placerad på första raden som närmaste familj och då får man göra vad man kan från den vinkeln. Det blev en mycket lyckad tillställning och deras kompisar som ställde upp och dukade borden på rekordtid ska ha en extra eloge.
Hälsningar Lena
det fanns inga som helst restriktioner för fotografering och jag pratade med den fotograf som följde tjejerna genom sminkning och påklädning. Hon tyckte det var helt OK att jag fotade åt familjen. Jag har bilder från ceremonin men bara från den vinkel där jag var placerad. Närmaste familj sitter på första raden och jag kunde inte springa runt bara för att ta bilder. Det var inte min roll och jag kände att det var viktigare att jag bara var familj just då. Brudgummen hade en bror som var bröllopsfotograf men han var inte heller anlitat utan de ville att han bara skulle njuta av festen. Vi ger fotoboken även till bruden och brudgummens föräldrar. De får inte alls samma utbud av bilder från bröllopsfotograferna om de inte betalar för dem och brukar glädjas mycket åt den bok som vi gjort.
Hälsningar Lena
det var ett mysigt bröllop och glada människor som deltog i middag och fest efteråt.
Hälsningar Lena
Superbra serie, som den "professionella" fotografen omöjligt kunde ha gjort bättre. De kommer att bli nöjda med den fotoboken.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: du skriver: "Enligt amerikansk tradition är det pappa som överlämnar bruden".
Det gör vi också i DK, jag följde min äldsta dotter upp. Min yngsta dotter "snød" os och gifte sig samma dag som deras dotter döptes ! Vi var alla inbjudna till dopet. Min fru och brudgummens mamma såg under dopet att vi senare skulle sjunga psalmen "Det er så yndigt at følges ad". Stor överraskning för alla.
för dina fina ord. De professionella fotograferna (de var två) fick bättre bilder för de hade möjlighet att fota från helt andra vinklar. Jag var placerad med närmsta familjen under ceremonin på första raden och avstånden var lite för korta. Men det är egentligen inte så viktig. Det blir en fin bok ändå. Intressant att ni gör på samma sätt i Danmark. Jag har sett olika varianter på om bruden går med brudgummen, eller kommer efter med sin far, vid svenska bröllop.
Hälsningar Lena
Det kånkades ner väskor och korgar mot stranden, folk var finklädda, en fotograf fanns i släptåg och även stora paket syntes, det skulle hållas en vigsel nere mot stranden. Mummel, skratt, tjo och hurrarop hördes bra i den helt stilla kvällen. Tyvärr skymdes solen av moln men hade dom varit kvällen innan så hade en magisk solnedgång varit en fin fond till vigseln. Bruden och fadern bytte till finkläder bakom servicehuset när jag skulle släntra in till duschen innan en kvällspromenad till stranden. Ett par timmar senare var det hela över och alla for iväg igen.
Fint fångad festlighet fyllde fredagsbloggen
HaD/Gunte..
kul att få uppleva en sån händelse och få glimtar av förberedelserna. Undrar om de hade en plan B om det skulle regna? Gifter man sej i London har man definitivt en plan B. Jag antar att det bröllop du fick se delar av drog vidare till en festlokal och en måltid.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
du ser detaljerna och just andra bilden kände jag redan när jag tog den att det blev helt rätt när hon vände se bort. Det är väldigt kul att få vara med före och fota när de förbereder sej. Jag är också mycket förtjust i bilden av tärnan i rött, som är en del av bild tre. Egentligen skulle den inte ha varit del av ett kollage men det blev så mycket bilder så jag kompromissade lite.
Hälsningar Lena
Man känner av stämningen och glädjen.
Mvh Bengt
det var en bröllop där allting som var det minsta osäkert föll på plats helt perfekt och t o m vädret var på vår sida. I London måste man ha ett andra alternativ om man har en vigsel utomhus.
Hälsningar Lena
Vilken underbart fin brudbukett hon har.
brudbuketten var nog den finaste jag sett. En fantastisk blandning av blommor som säkert var mycket genomtänkt. Jag tror att jag kan få ihop en fin bok till dem och den kanske bereder än mer glädje till bruden och brudgummens föräldrar, som också får en kopia.
Hälsningar Lena
för den berömmande kommentaren. Jag var låst till en och samma vinkel under vigseln, för närmsta familjen skulle sitta på första raden. Annars är jag nöjd med bilderna. Det var en kul fest och vi fick en bra resa även om regnet hann ikapp oss efter några mycket varma och soliga dagar.
Hälsningar Lena
Och så kul att det gick att ha ett utomhusbröllop i London !
Dina bilder i en fotobok blir säkert lika uppskattade som de bilder den inhyrda fotografen tog, om inte ännu mera.
Visst har du varit på bröllop i England tidigare också, en annan systerdotter om jag inte minns fel ??
Ing-Marie
det enda som är lite synd är att jag bara kunde fota från en vinkel under akten och att avståndet var så kort. De som tillhörde närmsta familjen skulle ju sitta på första raden. Jag har inte varit på bröllop i London tidigare men däremot i Little Rock, Arkansas. Då var det min systerson som gifte sej.
Hälsningar Lena
Hälsningar Halina
det sprudlade av glädje och kärlek på det bröllopet så det vara bara att fota på av hjärtans lust.
Hälsningar Lena