På denne blog samles en række billeder fra to sideløbende fotoprojekter, jeg er i gang med. 1 - 'Flora Excursoria Hafniensis' 2 - 'Objects for an Ideal Home' i tillæg til billeder af gløderør til diverse rørforstærkere, primært fra japanske producenter så som Leben Hi-Fi Stereo Company& Yamamoto Sound Craft.
Den lille rørfamilie: 6CS7, 6AK5 & 618
På billedet ses tre forskellige rør, en lille familie kunne man sige, som et forsøg på at ilustrere størrelseforskellen mellem 6CS7, 6AK5 & 6189-rør. Alle tre rør anvendes i lydprodukter til forstærkning af lydsignaler på line level-niveau.
6CS7-røret er til min Leben CS-600. 6AK5-røet i en Yamamoto CA-04 Sound Craft-forforstærker, der er på vej hjem til mig.
Og slutteligt 6189-røret, som et ækvivalent med ECC82 og 12AU7WA (som jeg har to stykker i overskud af fra en Audio Note M1-forforstærker).
Nikon D3 & Carl Zeiss Milvus f/2 macro.
Inlagt 2024-04-08 16:22 |
Läst 423 ggr. |
Permalink
Jag har ju inte sett ett förstärkarrör på väldigt länge och kollade din förstärkare på nätet. Tydligen alldeles enastående ljudkvalité för den som hellre lyssnar på nyanser än pådrag.
Törs man göra en jämförelse med kameravärlden? Motsvarar Leben snarare en analog storformatskamera än en aldrig så avancerad APS-digitalare?
Det er et godt spørgsmål du stiller. Som udgangspunkt er langt de fleste forstærkere i dag stadig 100% analoge i deres måde at forstærke et signal på - men du har ret i, at der er forskel på forstærkning med gløderør versus transistorer.
Frekvensvidden i en god transistorbaseret forstærker, fx fra britiske Sugden, er ikke lavere end frekvensvidden i Lebens CS-600.
Men mange oplever en anden letflydheden i rørforstærkere, og så er det spændende at kunne eksperimentere med forskellige rørs klangprofil. Det minder lidt om at få en ny forstærker fra tid til anden :)
När jag var liten älskade jag radiorör och jag har för evigt graverat namnen på de olika rören såsom ECC82, EEC83, PCL81 och ECL82. Jag tyckte de var både spännande och rent av vackra och jag fattade inte hur man lyckats konstruera allt detta som fanns inne i dessa små avlånga glasbubblor med alla sina stift. Transistorerna - bara sååå tråkiga i jämförelse med alla dessa olika elektronrör.
Min pappa lödde och skruvade då ihop en TV på egen hand av delar han köpte hos ELFA, som fanns redan då. Den TV:n var klar 1956 då Sveriges Radio började med en del försökssändningar.
I vårt område i Skärmarbrink var det bara min pappa och en annan kille i samma höghus som vi bodde i, som hade byggt TV-apparater då kring 1955-56. Det märkliga var väl att de andra var ingenjörer som jobbade med elektronik till vardags och en jobbade med det bl.a. på SAS. Min pappa var bara en betongarbetare som råkade var väldigt nyfiken på all ny teknik.