Se i svart och vitt

Lite försök med svartvitbilder, som det heter. Som omväxling till alla starka färger. Men egentligen är det ju gråskala. På något sätt kan saker framträda tydligare i gråskala. Som i Tatis mästerverk - Semestersabotören. Fyrkantig bild, gråskala, och inte ett begripligt ord. Men det är just det - man koncentrerar sig på handlingen i filmen då. En genial film. 

Först lövträdslöparen. Satt och solade sig på en nyponros.En torrfura växer lite överraskande vid sjöstranden i den leriga platta sumpmarken. En vallmo, rött i rött. Men nu ses bara formen. När jag ser på blombladets struktur och form, då får jag tankar om 50-talsinredning, vet inte varför.En alldeles underbar väldoftande ros. Behöver stort format. Mitt omedelbara intryck när bilden var klar var lite känsla av evigt farväl. Både sorgligt, vackert och förgängligt.En kornvallmooch en mormorsrosOch så de vajande fälten igen, gräsets rörelse i den eviga vinden. Försökte få lite känsla av en mellanscen  i en svensk 50-talsfilmTill sist denna blyga sak, lusern möjligen, här mild i framtoningen.