I fotonernas värld
Alkärret som växte
Jag fascineras ofta av alkärr, som t.ex. det som finns vid Stenshuvud. De kan ofta vara lite trolska och mystiska, fast mycket svårfotograferade. Jag har flera gånger gått förbi det här alkärret på en skogsväg nära min bostad och även gjort några tafatta försök att skapa bilder. Den här gången gick jag lite längre in i kärret i ett försök att fotografera lite mer seriöst. Det visade sig vara betydligt större än jag känt till, fast jag bott här i 24 år. En ny värld öppnade sig! Jag vet att den här typen av bilder är inte i allas smak, då de gärna blir ganska komplexa.
Från norr till söder i nationalpark
Vi är ju tre vänner som gör fotoutflykter tillsammans då och då och vi har nästan alltid en träff i oktober när höstfärgerna är som finast. De som följt bloggen känner igen namnen Ulf och Håkan. Den här gången valde vi Stenshuvuds nationalpark. Trots att vi var i slutet av oktober var det fortfarande rätt mycket grönt på träden tack vare den milda hösten.
Ulfs fru Lisel var också med till platsen, men valde att gå på egen hand då vårt tempo blir för långtråkigt för den icke fotograferande. Vi startade vid stora parkeringen och gick medsols via alkärret, runt huvudet, en bit på stranden, ner till Rörums norra å och sedan hade vi förbrukat sisådär åtta sköna timmar i naturen i trevligt sällskap och det var dags att återvända till parkeringen. Här kommer några bilder i kronologisk ordning rätt och slätt.
Ö blev halvö
Jag brukar ta någon extra dag ledig för att fotografera höstfärger. Den dagen var i torsdags och planen var att ta kajaken ut till Tjärö i Blekinge skärgård. Det ville sig inte bättre än att det blåste hårt den dagen, så paddla kändes inte optimalt. Istället drog jag västerut till Kullaberg. Där blåste det förstås också och regnade tidvis. Inte värre än att jag fick några bilder med hem i alla fall.
Lokal dimma
Bilderna är från en hundpromenad i förmiddags. Det var klart och soligt, men på några ställen låg dimman kvar tack vare svaga vindar.